Inledningsvis behandlas brukets tidiga historia och dess ägare, de holländska bröderna Momma, som sedermera adlades Reenstierna. Boken försöker också sätta in detta norrländska bruksinitiativ i ett mer allmänt industriellt sammanhang i dåtidens Sverige. I samband med detta beskrivs även hur och varför lokala betalningsmedel användes.

Tidigare forskare och författare har inte varit överens om vilka typer av polletter som användes vid bruket. Här har arkivmaterialet gett nya ledtrådar som i sin tur lett fram till nya slutsatser.

Kengis sedlar finns huvudsakligen i räkenskaperna. Trots att det enligt dessa gavs ut rikligt med sedlar under Momma-Reenstiernornas tid så finns ingen bevarad. Endast en unik senare sedel från Västerbottens Bergslagssocietets tid finns bevarad.

Kengis bruk fick år 1674 rätt att ”utsmida myntplåtar samt att därpå slå Kongl. Mai:ts stämpel”. Tanken från statens sida var bland annat att förbättra brukets ekonomi, men det kom att visa sig inte vara tillräckligt. Besvärliga transporter i det nordliga Sverige och senare även brist på koppar medförde att bruket egentligen aldrig blev en lönsam affär.

Boken om Kengis bruk och dess polletter, sedlar och plåtmynt är rikligt illustrerad och vänder sig till en numismatiskt intresserad publik, men också till de med ett lokalhistoriskt, industrihistoriskt, kulturhistoriskt och allmänt historiskt intresse.

ISBN 978-91-531-2066-7

Frakt inom Sverige ingår i priset.